Info

2014-11-05 / 19:34:32
Hur mår ni i novembermörkret? Här har det rosslats, hostats och snörvlats i en vecka nu och det verkar inte ge sig. Jag och Elsa har dock klarat oss mirakulöst, jag kanske äntligen har byggt upp ett immunförsvar? Vore väl på tiden i sådana fall..
Däremot har sömnen blivit lidande och min hjärna känns som ett dunkande blåmärke.. Det är svårt att hålla reda på saker och ting då. Är ledsen för att varken tid eller ork har funnit för mössorna, men jag kommer snart åter med full kraft och jag kommer nog att kicka igång nästa vecka med en liten tävling, håll ut!
 
 
För er som vill följa mig på instagram: sök på prinsmelvin så hittar ni mig :)

Meningen med mitt projekt

2014-10-23 / 09:41:49
Har fått frågan om varför just 200 mössor. Ja, varför? Det är mitt mål först och främst, inget jag vill eller kommer nå på 1-2 månader, det vet jag, det vill jag inte heller. Det tar tid att göra fina mössor som jag känner att jag kan stå för och känna mig stolt över. Jag är en väldig perfektionist. Om det går bra och jag får positiv feedback så kommer jag fortsätta, givetvis. Sömnad har blivit min grej på nåt vis. 
Men 200 mössor är mitt första mål efter det får vi som sagt se vad som händer 🍀 

Mitt "lilla" projekt

2014-10-20 / 20:46:15
Mitt huvud dunkar nu kan jag säga, lika hårt klappar hjärtat. Tusen tack till alla er som följer mig på instagram, innerligt tack för heja rop och komplimanger om mössorna!! Det värmer verkligen oändligt ska ni veta. Jag har suttit hela kvällen och sett hur det trillar in följare efter följare. 

Jag har några mössor "på lager" som kommer komma upp så snart jag hinner! 
Jag måste köpa mig en ny lampa till symaskinen så jag kan utnyttja kvällarna lite mer, att sy efter skymning är nästintill omöjligt.. 

Maila mig gärna vid frågor eller speciella önskemål, jag ska göra vad jag kan för att göra alla nöjda ❤️

200 mössor

2014-10-15 / 14:50:13
Jag börjar väl lite smått igen då..

Jag gick in i 2014 fast besluten att hitta mig en hobby. Jag har inte haft någon på flera år och jag kände att jag verkligen behövde en. När jag fyllde år i februari fick jag en symaskin. Jag märkte snabbt att det var riktigt roligt. Jag som hatade syslöjden i skolan! Jag kunde inte ens sy raksömn på den tiden..

Jag började så smått med mössor till Wilmer och Elsa. En tröja till Wilmer och en klänning till Elsa. Jag misslyckades ibland såklart och svor dyrt och heligt att aldrig sy igen. Men något kallade mig tillbaka och lusten för att sy bara växte.
Nu har jag sytt en del och känner mig nöjd och stolt över det jag åstadkommer med min enkla symaskin.

Nu har jag bestämt mig för att sy 200 mössor för 80 kr styck och skänka 10kr per såld mössa till Spädbarnsfonden samt barncancerfonden. 2 fonder som ligger mig varmt om hjärtat. Vill du vara med och bidra? Följ mig på instagram! @prinsmelvin

Länge sedan

2014-04-24 / 14:43:03
Här var det verkligen ingen action.. Så många gånger jag tänkt börja om och börja blogga igen men så går dagarna bara iväg på annat.
 
Det är snart sommar!
 
Vad har hänt sedan sist då? Elsa har fyllt 1 år, hjälp vad tiden går fort!! Wilmer blir 4 i augusti. Och lilla Melvin har nyss fyllt 5 år. Det är sanslöst. Det känns som igår vi förlorade honom, ändå är det så länge sedan redan.. Jag har också fyllt år, 30 år! Det kan jag verkligen inte förstå.. På lördag ska jag och Daniel gå på Magnus Ugglas krogshow som kommer till Skövde, jag fick biljetter i födelsedagspresent. Ska bli så jäkla roligt! Barnen är bortlånade till mormor. 
 
På återseende :)
 

Mål

2013-11-13 / 09:37:19
Mål i livet är viktigt, inte minst för sin egna utveckling. Förra året firade jag, Daniel och Wilmer nyårsafton själva. Jag var höggravid med Elsa och kände att jag inte riktigt orkade med att fira på annat sätt än hemma, ensamma. Det var mysigt, lugnt och fridfullt. Vi hade pratat innan om att 2013 var året då vi skulle sätta familjen främst. Göra saker som fick oss att må bra, lyssna på oss, vad vill vi? Inte ta förhastade beslut om ditten och datten utan verkligen känna efter. Om vi lyckats? Ja, i det stora hela har vi gjort det. Individuellt, nja. Jag är dålig på att lyssna på mig själv. Jag är dålig på att anpassa aktiviteter efter min ork och jag är dålig på att säga nej istället för ja. Jag är en ja sägare av rang!
Så, 2014 ska bli mitt år. Året då jag kommer tillbaka till mig själv. Det är inget löfte utan ett mål. Jag vill också finna ett arbete som jag trivs med, kanske en hobby. Jag vill umgås med människor som får mig att må bra och som lik som jag ger något i utbyte. 

Att omge sig med människor man tycker om

2013-10-29 / 10:49:05
Förra onsdagen hade jag en sån där underbar dag som man vill plocka ner och stoppa i en burk för att kunna plocka fram för dagar som inte är lika roliga. Jag träffade människor som betyder otroligt mycket för mig och som jag verkligen tycker om av hela mitt hjärta. Det är så värdefullt att ha sådana människor i sitt liv. 
 
Jag var med min syster till mvc, åh, snart blir jag moster! det var så häftigt att få uppleva detta fantastiska, höra hjärtat slå. Jag träffade även min fantastiska barnmorska, som jag tycker så mycket om. Jag fick även träffa hon som förlöste mig med Melvin. Tuffa minnen som dök upp men ändå en enorm tacksamhet gentemot henne. Är så glad att det var just hon som förlöste mig. 
Efter mvc gick vi mot stan för att träffa min allra bästa vän. Jag är så glad att hon åter finns i mitt liv. Vi har inte haft kontakt på 7 år men så tog jag mod till mig i våras och smsade. kommer aldrig ångra det.
 
Kort och gott en dag att minnas och le åt länge. Om någon av er läser detta så vill jag bara säga Tack ❤️ 

Stressad tillvaro

2013-10-18 / 21:28:47
Efter Melvins död drabbades jag av utbrändhet som sedan ledde till förlossningsdepression efter att Wilmer fötts. Jag tycker själv att jag hittat mig själv mer och mer sedan Elsa föddes för 8 månader sedan. Men min tillvaro i olika situationer kan ställa till det rejält för mig. Just nu håller vi på att renovera köket, det är grejer överrallt, och det stressar mig nåt så grymt mycket. Jag kan inte göra nåt åt röran men måste ändå leva i den. Min inre stress yttrar sig i frustration och utbrott. Jag känner att jag går sönder innefrån och ut. Visste inte att jag skulle reagera såhär, och nu vet jag inte riktigt hur jag ska hantera det.. Stopp, stanna, andas känns inte som att det funkar just nu. Jag får panik. Jag ser liksom ingen ände på renoveringen.
Och så lortigt det är! Byggdamm och sågspån, färgspill, virke och verktyg överrallt.. Sjukt frustrerande! Och uppepå allt finns 2 barn som vill ha fokus, mat och sällskap. 
 
Ibland önskar jag att man kunde förutse in i minsta detalj. Samtidigt vill jag detta så himla mycket, få fint, få i ordning. Men framförallt forma vårt boende efter oss. Innerst inne vet jag ju att det kommer vara värt det när det är klart. När ångesten över kaoset har lagt sig.. 

Återfall

2013-10-17 / 11:44:57
Kan man kalla det så? Googlade på något som rörde mig för några dagar sedan och en länk till denna bloggen ploppade upp som förslag. Klickade mig in och kände omedelbar saknad. Men hur ska jag få tiden att räcka till att blogga? Jag vill. Och jag ska. Jag lovar. 
 
Sedan sist.. Wilmer fyllde 3 i augusti. En solig dag som slutade i regn. Vi kunde fika i trädgården iaf :) Elsa är 8 månader redan.. Tänker ofta på att tiden går alldeles för fort.. Barnen fick en kusin förra veckan och ytterligare en kommer att komma innan året är slut. Spännande eftersom jag kommer bli moster för första gången :)) 
 
må gott tills nästa gång :)

Snö!

2013-03-19 / 15:32:59
Men vart är våren? ja jag vet, det är "bara" mars ännu men det börjar gå mot april! Har sett bilder på vårtecken på facebook, men själv har jag inte sett ett endaste ett..
 
 

Snart 4 år sedan

2013-03-19 / 11:38:00
Så fort tiden går, snart är det 4 år sedan helvetet på jorden bröt ut. Allt jag ville då var att fly från tiden, mig själv och min sorg, Nu skulle jag kunna betala ett högt pris för att få hålla i honom en sista gång, känna hans kropp i mina armar. När jag ser på Elsa, och när jag såg på Wilmer som bebis, har jag svårt att förstå att vi förlorat en sån liten, tvingats begrava en sån liten och tvingats leva vidare med sorgen och smärtan. Jag blir alldeles matt i kroppen när jag tänker på hur fort tiden försvunnit från oss, hur skulle det ha varit att ha en 4 åring här hos oss?
Samtidigt är jag så lycklig över att Wilmer och Elsa har kommit till oss, Melvin kommer dock alltid att saknas.
 
Det är svårt att förstå, även för mig, hur man överlever en förlust av sitt älskade barn, ett barn som man burit på i 9 månader. Man har känt sparkarna, sett och hört dess hjärta slå för att sedan bli alldeles stilla.
 
Idag kan jag prata om det utan att bli ledsen, även om hjärtat väker. Idag kan jag minnas tiden med Melvin som en värdefull tid i mitt liv, även om den blev allt för kort. Idag kan jag besöka hans grav och känna frid. Men allt det där kommer och går givetvis. Som nu till exempel när det närmar sig 4 års dagen, då bränner det extra i hjärtat. Sinnet känns lite tyngre och känslorna går upp och ner.
 
Det finns dagar då jag förbannar vårt öde, vad det gjort med mig, men oftast försöker jag glädjas åt det jag har istället och ta vara på det. Livet är oförutsägbart och att leva här och nu är det jag kan göra, i morgon får vi ta då.
 
***Melvin april 2009***

Kallt!

2013-03-18 / 14:11:00
Måste det vara så jävulusiskt kallt? Vill ha vår. Nu.

Motivationen lyser med sin frånvaro

2013-03-18 / 09:53:58

Varje kväll innan jag somnar tänker jag som följer "I morgon ska jag minsann ut på långpromenad! Väder och vind spelar ingen roll, jag får klä mig varmt" eller "nu ska kilona bort!". Varje morgon när jag vaknar har jag sovit bort motivationen. Usch och fy, det blåser lite för mycket idag för att jag ska vilja gå ut.. Alltid hittar jag någon anledning till att INTE gå ut.

Dagens är blåst.

Och kilona sitter där de sitter.

1 månad!

2013-03-08 / 07:09:38

Snacka om att tiden går, idag för en månad sedan var jag både rädd och nervös.. Men allt gick ju hur bra som helst och ut kom hon i en väldig fart :)

Min älskade lilla bebis, grattis på din första månads dag!

Det rullar på..

2013-03-05 / 09:33:31

Dagarna går, på fredag är Elsa redan 1 månad gammal, kan inte riktigt tro det.. Vardagen har kickat igång igen och den flyter på bättre än vad jag vågat tro, så skönt! Med en aktiv och trotsig 2 1/2 åring kan man aldrig så noga veta. Bloggen har hamnat ganska långt ner på priolistan men jag ska försöka att bättra mig.