Svårigheter

Graviditeten med August var långt ifrån så harmonisk som jag hade hoppats på att den skulle bli. 
Med tanke på att Melvin dog i min mage i v 38 så har mina känslor och nerver legat utanpå under varje graviditet. Graviditeten med Wilmer, som kom efter Melvin, var värst. Med Elsa kändes det lite lugnare och det är nog den gravidieten som jag får räkna som så nära "normal" jag kan komma med tanke på tidigare erfarenhet.  
 
Eftersom vi sedan innan bestämt att August skulle bli vår sista så känns det sorgligt i hjärtat att inte fått avsluta det med en bra graviditet. Och det blev inte bara graviditeten som blev jobbig utan även den första tiden med honom. Men det åtekommer jag till. 
 
Jag önskar så att jag kunde fått uppleva något annat än det jag fått göra. Men jag är också evigt tacksam över August och så stolt mamma till alla 3 barnen här på jorden.. 
 
Denna bloggen har varit mitt lufthål så många gånger, främst efter Melvin. Och den har fört mig samman med människor som också förlorat barn. Jag hoppas att jag även denna gång kan nå ut med min berättelse, för att hjälpa mig själv eller någon annan i samma situation. 
 
Eftersom jag står inför en anmälan till patientnämnden för det som drabbat oss så vill jag inte skriva ut vad som hänt riktigt ännu. Men det kommer att komma. 
 
 

Kommentera här: