Ni kan ju fortsätta kuta runt i era upptagna små liv

Ibland blir jag faktiskt bra trött på människor som bara kutar runt och tror att hela livet hänger på deras axlar. Folk som tränger sig förbi i kön eller som gör en idiotisk omkörning trots att man håller hastigheten. Ibland pekar jag finger åt dem. Jag vet, jag är lite hetsk ibland. Och kanske ännu mer nu. Vissa vet inget om livet, de bara glider runt på sina räkmackor och ser sig själva som ja jag vet inte vad.. Sen förstår jag att det är ju mest synd om dem. Som inte förstår att livet tar slut endag. Lever dom egentligen? eller är dom för upptagna för det? Jag vet vad jag tror.

Det är ingen ide att säga "Stanna upp" till en sådan människa, kanske behöver dom gå igenom en sådan här sak som jag och många andra går igenom just nu. Kanske måste det till en hemsk tragedi för att dom ska lära sig uppskatta livet och inte bara ta allt för givet. Men det kanske har motsatt effekt?
Vet inte varför jag bryr mig egentligen. Eller jo det vet jag, jag har precis förlorat mitt barn och hela världen lever på som om inget har hänt..
Och jag fullkomligt hatar när andra människor, som är för upptagna, utsätter andra för fara.